grubblarN
Nu är det natt igen. Mina främsta funderingar är att jag ska gå ner i köket och brygga kaffe,det börjar bli standard. Sen måste jag noppa mina ögonbryn, det är redan standard. Standard är bra, det är lagomt och väldigt svenskt. Jag gillar det!
Kaffe på det, godnatt.
Stadsparken 2012
imorgon. är. det. valborg.
vi gjorde i alla fall ett försök
Idag jobbade vi lite på det där med den yttre imagen, ganska framgångsrikt tro det eller ej. Alexandra plockar fram fashionistan inom sig och ber Klara pimpa dagens outfit med jeansjackan som hänger... "bakom kandaret".
Jag. Ger. Upp. Det har härmed fastställts att ingen utav oss, allra minst Alexandra, någonsin kommer överleva ett riktigt liv ute i den riktiga världen.
märkligt
smart drag där
Bilden ni ser ovan är en hederlig print screen på min skrivbordsbakgrund. Varför? undrar ni ju då såklart. Och anledningen till detta är att jag vill dela med mig av en liten tabbe jag gjorde idag..
Som alla vet läser jag på Hippologigymnasiet i Flyinge, det är långt ifrån så militäriskt som det en gång varit och de regler som finns efterlevs inte heller i samma utsträckning som förr. Däremot innebär detta inte att vi inte ser upp till och har en väldig respekt för våra lärarare. När min mentor (som för övrigt är en av de bästa lärarna jag troligtvis någonsin kommer ha) bestämde sig för att ställa sig bakom mig idag och inspektera min dator för att hitta detta mästerverk är jag inte helt säker på att det hade en gynnande verkan på hennes syn på mig, vår relation eller något annat heller egentligen.
Det var allt jag hade for now, God natt.
provsjukan
Inte helt sant, så att säga. Imorse när jag vaknade insåg jag att jag inte pluggat någon språkhistoria alls och hade överläggning med mor hurvida jag skulle åka till skolan eller icke. (Om jag glömt nämna det så är jag i Simrishamn eftersom vi hade årsmöte med MUF igår, och numer sitter jag i styrelsen för Ystad/Österlen!) Vi var förvånandsvärt överens om att jag skulle förlora mer på att skriva provet än på att sova ett par timmar till. Efter ett par timmar till var vi fortfarande rörande överens om att jag nog faktiskt skulle skita i det helt. Idag är jag alltså sjuk.
Svettig och äcklig sitter jag nu här, precis hemkommen från en joggingrunda, och tuggar på ett litet äpple. Har planer på att hoppa in i duschen och sen snylta lunch från Farmor och Farfar.
hård lördag
Dessa efterfester innebär ett okänt antal mackor med smör och ost, mjölk och tomma fyllesamtal följt av mig sovandes på kökssoffan medan Josefin fixar köket. Ni hör ju själv, det är nästintill oslagbart!
ytligt som aldrig förr
Hur som helst ska jag förändra det för ett inlägg och berätta att jag nu är dressad för att springa som hinderslav på hingstvisningen här i Flyinge. Det är ett fenomen man måste uppleva för att förstå kan ni tro. En process som det ligger ganska mycket mer tanke bakom än man kan fantisera om, inte ens i sina absolut vildaste fantasier. Tro mig!
djupt.
Det är en djup bild ni skådar ovan. Lägg märke till den missförstådda, mörka oceanen som ögonen speglar medan ljvua toner av det enda som verkligen betyder något strömmar ut genom lurarna. Vem kommer någonsin förstå sig på denna bortkomna flicka? Kommer hon någonsin hitta någon som vet vad hon menar?
Ärligt. Down to earth nu. Jag driver. Det enda mina ögon speglar är bilden av min datorskärm (vilket dessvärre inte ens syns eftersom min webcam-kvalle är halvbra), genom lurarna strömmar inget alls (snacka om arragerad bild) och med de två sista meningarna försökte jag bara få det att låta trovärdigt. Hoppas ni tyckte att jag var rolig. Och att ni tyckte att jag fick till svart-och-svår-looken. Det tyckte iallafall jag.
fuck it, lets move to outer space
Blev upptvingad på mitt rum tio över elva. Enbart för att jag skulle gå och lägga mig i tid för en gångs skull. Men nu ligger jag här och har inte ens duschat än. Det känns sådär.
Min dag har för övrigt varit lite som att borsta ut håret morgonen efter en natt då man bestämt sig för att sätta upp sitt redan lockade hår i en knorr. Inte alls kul, men andra ord. Detta är dock ett faktum med okänd grund och för tillfället gör detta faktum ingenting bättre på några plan alls. Det är också ett faktum.
Jag avskyr det så innerligt när det blir på detta vis, allt påverkas av det. Och att jag inte bara kan ta mig i kragen och skärpa till mig stör mig nästan ännu mer än själva må-dåligt-och-bli-labil-stadiet.
På fullaste allvar tänker jag ibland att jag skulle vilja prata ut med mig själv. Jag hade fått så bra svar då.
peace
Efter detta beger jag mig mot Simrishanm ännu en gång. Jag ska på fotbollstäning. (Ni vet beach -12?)
hej.
beach 2012
Mindre kul. Jag är dock fruktansvärt motiverad till en period av hårdträning, nyttigmat och sommarshopping. Och för mig låter det som en bra grund att ställa sig på inför en veckas utvikning.
Vi säger så på ett tag,
no joke. såhär ser jag ut denna fagra afton
Och snön har väl till största delen töat bort, tack för det. Sandro var vacker som en dag och jätteduktig. Livet är okej.