Nej, jag tränade inte fotboll. Nej, jag åkte inte ens till Simrishamn Nej, jag red inte heller på terrängbanan. Idag blev inte riktigt vad jag tänkte när jag vaknade..
Blev upptvingad på mitt rum tio över elva. Enbart för att jag skulle gå och lägga mig i tid för en gångs skull. Men nu ligger jag här och har inte ens duschat än. Det känns sådär.

Min dag har för övrigt varit lite som att borsta ut håret morgonen efter en natt då man bestämt sig för att sätta upp sitt redan lockade hår i en knorr.  Inte alls kul, men andra ord. Detta är dock ett faktum med okänd grund och för tillfället gör detta faktum ingenting bättre på några plan alls. Det är också ett faktum. 
Jag avskyr det så innerligt när det blir på detta vis, allt påverkas av det. Och att jag inte bara kan ta mig i kragen och skärpa till mig stör mig nästan ännu mer än själva må-dåligt-och-bli-labil-stadiet. 
På fullaste allvar tänker jag ibland att jag skulle vilja prata ut med mig själv. Jag hade fått så bra svar då.