Första uppsittnigen på världens finaste/bästaste/underbaraste sen axeldramatiken är gjord och det gick precis som jag hade tänkt mig. När ska min so called unghäst börja beté sig som en? Det är min enda fråga i detta nu, jag klagar dock inte. Det är synd att göra det. 

Han gjorde vad han skulle, vad jag gjorde är oklart. Men det kan vara så ibland. Just nu har jag gått in i någon slags bakis-/allmänt efterbliven-/matkoma, det är inte jättetrevligt. Men som sagt, varför klaga? Det enda jag med all rätt kan klaga på är mitt svinäckliga rum. Varför måste jag alltid gå med på att det är the place to hang? Fml.

Hur som helst ska jag städa på onsdag, det känns som en bra plan. Min magkänsla säger att det kommer bli kanonkul, med lite sarkasm. Helt utan sarkasm kan jag däremot lova att nästa helg kommer bli insane, det kommer skakas rumpor som aldrig förr. CrAzzZyBiiAtCh! Det kan jag lova trots att jag inte ens repat mig från helgen som var, och då har det gått långt. Jävligt långt...