Idag har vi fikat, igen. Denna gången är det en av våra internatföreståndare som fått kicken. Det suger riktigt hårt, till och med så hårt att inte ens gófikan kompenserar. Susanne är verkligen som en extramamma, hon kör oss till affären så att vi får mat, säger bra säker när vi är ledsna och orkar lyssna på våra helghistorier. Helt fantastisk bara, alla förtjänar en Susanne i sitt liv!