I detta nu sitter jag och Matilda med hallonte och riskakor i soffan, precis som vi brukar. Minus riskakorna, och plus Emma. Det händer inte ofta, att Emma inte är med på natthänget. Dessutom fick jag städa köket själv idag bara därför. Börjar nästan bli orolig över att hon har tagit en svarttaxi till Mars.
Fast jag tror Matilda kompenserade upp det när hon bestämde sig för att hämta snytpapper till mig, jag klara mig helt enkelt med henne.

Matilda är en gullis, hon är för tillfället så deppig att man själv får självmordstankar av att titta på henne. Lite tråkigt kan jag tycka. Å andra sidan har hela klassen gått in i någon slags trans just nu där de som inte gråter över att de inte har någon pojkvän och kommer dö ensam hostar ikapp och tävlar om titeln som "veckans snorigaste"(okej, det var inte sant. Men man skulle kunna tro det). De som inte kan bestämma sig snorar och gråter samtidigt.  Låter det inte fantastiskt?

Något annat fantastiskt är TV6s val av "How I Met Your Mother"-avsnitt denna februarinatt, så ironiskt att jag mår illa. Gör ingen vidare djupdykning i det konstaterandet. Men vissa delar av allt är kaos, verkligen kaos. Och jag skulle tro att jag, såhär lägligt när minusgraderna kommer, när hela internatet knarkar Alvedon för att orka med livet och när allt är som bäddat för att bajsa på sig, hamnat i ett känslomässigt kaos. Åhh, du älskade emotionella oberäknelighet ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥